Sedan istiden har landet kring Stockholm stigit ur havet, och det stiger fortfarande med några millimeter om året. För tiotusen år sedan låg havsytan här omkring 80 meter högre än i dag. Kartan visar hur skärgården har vuxit fram, och var människor levde längs de stränder som fanns då.

Så använder du kartan

• Dra i tidslinjen, eller spela upp förloppet med pilarna: den högra går framåt mot i dag, den vänstra bakåt i tiden. Tryck igen för att pausa.
• Klicka på kartan för att se när platsen steg ur havet och hur den låg till vid den valda tiden.
• Välj bakgrund: Terräng, Karta eller Foto. Slå på Fornlämningar och Vrak för att se spår av människor. De visas bleka från när de tidigast kan ha funnits och med full färg från när de säkert fanns.
• Sök efter en plats eller visa var du är.

Hur havet räknas fram

Grunden är en strandförskjutningskurva för Ingarö och Södertörn: hur högt havet stod här vid varje tid. Den är förankrad i platser där man vet både var stranden gick och när. Boplatser och fyndplatser låg vid dåtidens strand, så deras höjd och ålder ger kurvans punkter:

• Hanvedens äldsta boplatser, drygt 80 m över dagens hav, kring 8000 f.Kr.
• Strandlinjerna 75 m kring 7600 f.Kr. och 50 m kring 5900 f.Kr. (Pettersson & Wikell 2006).
• Återvall på Ingarö: en stor gropkeramisk boplats på en slänt med strandvallar från 33 ner till 27 m, där den äldsta keramiken ligger överst. Boplatsen följde den sjunkande stranden ungefär 3300–2700 f.Kr.
• Kasberget på Gålö: en boplats som låg direkt vid stranden, daterad med kol-14 till 2500–2450 f.Kr., då stranden låg 23–25 m över dagens.

Mellan punkterna följer kurvan en jämnt avtagande landhöjning, och närmare vår tid SGU:s strandlinjer. Landhöjningen var större i norr än i söder, så havsytan lutade. Hur mycket den lutade har räknats fram ur SGU:s strandförskjutningsmodell (Påsse & Daniels 2015): för varje tid och varje område om 10 × 10 km har modellens strandlinje lästs av mot höjdmodellen. Kurvan för Ingarö anger nivån, och lutningen anger hur mycket högre eller lägre havet stod i resten av kartan. Lutningen har prövats mot daterade boplatser från Hölö i söder till Österåker i norr: de hamnar vid dåtidens strand ungefär när de användes.

Vattnet läggs sedan över en höjdmodell av dagens land och havsbotten. Havet når bara in i en sänka så länge det står över den lägsta tröskeln ut mot havet. När landet stiger snörs sänkan av vid tröskeln och blir en sjö, som med tiden ofta växer igen till myr.

Fornlämningar och vrak

Kartan visar ett urval ur Riksantikvarieämbetets Fornsök: gravar, boplatser och hamnar, fyndplatser, fornåkrar, ristningar och borgar, och bekräftade vrak. Registret anger sällan någon ålder, så den är uppskattad: efter lämningstyp, efter vad Fornsöks beskrivning säger om fynd, gravformer och perioder, och efter när platsen steg ur havet. Klicka på en lämning för att se vad uppskattningen bygger på.

Att tänka på

• Kartan lägger dagens terräng under dåtidens hav. Sediment, torv, erosion och utfyllnader har ändrat marken sedan dess, mest i städerna.
• Sjöar som snördes av från havet visas som land från det att de skildes från havet, utom de som finns kvar i dag.
• Strandlinjen är säkrast för de senaste 5 000 åren. För äldre stenålder går källorna isär, och där kan den avvika flera meter, vilket motsvarar några hundra år. I ytterskärgården i öster finns få daterade platser att pröva den mot.
• Havsdjupen är ungefärliga, från data med drygt 100 meters upplösning.
• Lämningarnas ålder är uppskattad och kan vara fel för enskilda platser.

Tidsindelning

Äldre stenålder	före 4000 f.Kr.
Yngre stenålder	4000–1700 f.Kr.
Bronsålder	1700–500 f.Kr.
Järnålder	500 f.Kr.–1050 e.Kr.
Medeltid	1050–1520
Nyare tid	från 1520

Källor

• Höjddata, sjöar och våtmarker: Lantmäteriet
• Havsdjup: EMODnet Bathymetry
• Strandförskjutning (Påsse & Daniels 2015, CC BY 4.0) och jordarter: SGU
• Strandlägen: Pettersson & Wikell, Mesolitiska boplatser i Stockholms skärgård (Fornvännen 2006); Fornsök (Återvall L2017:8507, Kasberget L2013:6426)
• Fornlämningar och vrak: Riksantikvarieämbetet, Fornsök. Förlisningsår för några vrak: Vrak – Museum of Wrecks
• Bakgrundskartor: Esri, CARTO och © OpenStreetMaps bidragsgivare

Alexander Graff 2026 · Synpunkter: alexander.graff@gmail.com
Fornlämningar hämtade ur Fornsök i oktober 2026.